Det är i Gällivare jag spenderat de flest bra dagarna under den försäsong som varit. Familj, vänner och vinter det är det som får mig att färdas norrut. Ett konstant letande efter vinter, det är precis vad det innebär att vara skidåkare. Men alla dagar spenderas inte på berget, denna dag spenderades på sjön vid bergets fot. Sjön heter Harrträsk och berget som ligger intill heter Dundret, han som åker långfärdsskridskor heter Niklas och jag som skriver och fotar är William. 
Japp, jag tränar faktiskt en del. Det behövs i min sport säger folk. Men jag vet inte.
Senast jag befann mig i den där miljön, där alla andra i samma rum var starkare än mig. Så hängde Elin med och filmade. Mig och Mattias. Vi gjorde vad vi kunde, vi tog verkligen i. För det är det man ska göra på ett gym säger de. Sen tog vi en bastu.
Yes, sometimes i go to the gym. Some people says its needed, but i dont know.
Last time i was at the gym Elin was filming Me and Mattias. We were doing everything to look good and strong.
Sometimes you write something, sometimes you dont.
Go visit http://rapaporthargin.com/
I vanliga fall kommer snön i Skellefteå i mitten December. I vanliga fall brukar jag inte vara hemma när snön kommer. Jag brukar vara någon annanstans. Jag brukar leta efter snön och åka dit den landar. I år var det inte som vanligt. I år kom snön i November, och den kom dit jag var. De här bilderna är från en November kväll i Skellefteå.
Usually the snow comes to Skellefteå in December. And usually I’m not home when it’s arrives. I use to be somewhere else. I use to chase the snow. This year the snow came in November, and it came to Me. 
Mattias Ljungholm is enjoying the turns. 
White room.. 
On top at our local hill..
Det grå, vardagen som bara går. Och dagarna bara rullar förbi.
Man vet inte riktigt vart tiden tar vägen ibland. Oftast försvinner den bara. Det är klurigt hur man ska ta vara på den, det finns så många sätta.
Här är ett.
The grey day, just rolling by.
The time is flying, it’s flying fast. And you don’t know how to handle it. You have to many different ways to do it on.
This is one.
Ibland vill man bara resa bort. Eller ja, oftast vill man resa bort skulle jag säga.
De senaste åren har jag spenderat mina höstar på annan ort. Jag har spenderat dem bland vågor och värme, med vänner och med henne. Det är så enkelt att drömma sig bort och drömma sig tillbaka. Det här bilderna är från en strand i norra Norge, med henne.
Sometimes, you just wanna go somewhere.
The past years I’ve spent my autumns somewhere else. I’ve spent them with waves, with heat, with friends and with her. Its easy to dream away, and dream to these days. This pictures are from a beach in northern Norway, with her.
3 gången gillt, skulle man kunna säga.
Vi har gjort försök förut men inte kommit oss ut. Men nu tog vi oss dit, upp och ned. För att sedan ta oss hem. Det var jag och min far.
Det är en skön känsla det där att va på tur. Fjälluften som man andas in, vattnet man dricker ur jokkarna som rinner längst sluttningarna. Man tröttar ut kroppen och tömmer sinnet. De där samtalen man inte har i vanliga fall och det den närheten man får utav att sova tätt ihop i ett tält är speciellt. Kebnekaise alltså, Sveriges högsta topp. Utsikten som folk snackar om såg vi ingenting av, vi såg knappt varandra på den 5 kvadrat meter stora “platån” längst upp. Men så är det tydligen ibland och för pappa har det varit lika dant alla 3 gånger han stått däruppe. Man kan ju tycka att det är synd, när man ändå tagit sig dit. Men jag tycker det är bra, för nu har man en god anledning att vandra upp igen. Här nedan följer bilder från våran tur.
Third time lucky.
We been trying to get there together before, but never made it until now. We made it up and down. It was me and my dad.
Im glad I’m able to be this free. To breath the fresh air, and just walking around in the beautiful nature. Tire the body and empty the mind at the same time.
Just walking and talking with dad for three days. You talk about everything in between heaven and home and you sleeping close to each other in a tent.
Thats something different from life back home. We stod one the top of Swedens highest mountain after several hours of hiking. Up there we didn’t see a shit.
Totally whiteout. And thats a really good reason to return there some day.
Her is a several pictures from the trip.
There is miles of beautiful nature up there, but your eyes stucks on Tolpagorni.
Dady cool.
We were watching the top coming out from the clouds. And we were walking faster. But the weather changed from good to..something else.
Kebnekaise, how it could be. Maybe not how it should be.
Desto mer man tänker på det desto mer sugen blir man. Det går inte att komma undan, ibland förstår man sig inte på vad som rör sig i en skidåkares huvud riktigt. En ständig längtan efter en ständig vinter. Men för att uppskatta vintern så mycket som just jag gör så krävs där också lite sommar där emellanåt.
Och desto längre det går från att jag sist åkte skidor, desto kortare blir tiden tills nästa gång. Här är en edit från en djup dag i Champoluc/Italien.
The more you think of it, the more you missing it. Thats how it is.
A constant longing for a constant winter, that´s whats in my head. But inbetween there need to be some sort of a summer as well, to appreciate the winter as much as i do.
An edit from a deep day in Champoluc/Italy this winter.
Ja, 6 månader senare sitter man här igen. Sist så satt jag nere i Italien, precis hemkommen från ännu en tävling som hade gått dåligt. Trenden höll i sig och jag ramlade i säsongens resterade tävlingar. Vintern och livet som skidåkare tog slut tidigare än någonsin förra vintern, lika så inspirationen. Det blev sommar.
Och även den tog slut, fast än att det knappt känts som om att den börjat här i norr. Nu är det höst och jag är tillbaka, Som vanligt vid den här tiden på året.
Huvudet är fyllt av inspiration och hårddisken av bilder. Välkommen tillbaka.
Här är en sommarnatt som spenderades bland havets alla vågor.
Six months later, and I'm back. My winter season ended fast and so did my inspiration.
The "summer" came and went. So now is it autumn. And I'm welcoming you back.
Here is pictures from an summer nights along with the oceans waves.
Huvudet fyllt av press och nervositet på tävlings dag. Någonting bra var på gång men, ännu ett dåligt resultat. Inte mitt tävlings år i år inte, men jag har tid på mig och jag har det i mig. Resultaten kommer med tiden, det vill i alla fall jag tro.
Denna resa så fick kameran ligga hemma, men pappas och kajsas följde med. Så kika in här för lite bilder från resan till Kaprun. Klicka på bilden så kommer du vidare till Kajsalarsson.com