WILLIAM LARSSON

I mitt 18åriga liv så har jag bara spenderat påsken på ett enda ställe. Det stället heter Bydalen. Och där spenderade jag även denna påsk.

Det är inte många som vet vart Bydalen ligger eller vad det är för något, eller att det ens finns. De som inte vet vart det ligger borde ta sig en titt på kartan och de som inte vet vad det är borde åka dit och de som inte vet att det finns borde nu veta det.

Fast än att det dröjer mellan snöfallen i Bydalen så behöver man inte oroa sig för att inte hitta bra snö. Med ett fjäll och en skidanläggning som är större än de flesta i Sverige och med köer som är obefintliga så finns det alltid ytor som är ospårade.

Med drygt 50pister som innehåller spår utav manchester in på eftermiddagarna, så är det även Bydalen ett bra ställe att vara på om du är sugen på att bränna i pisten. Här är det min syster Stina som kör på.
På långfredagen så hålls det event som kallas Hovdestörten och de är en tävling som blivit till en tradition. Ett störtlopp som åks utav njutare och tjutare. I den tävlingen så har Familjen Larsson har ställt upp så länge jag kan minnas och vi brukar även ställa oss högst upp på pallen. Här är min syster Aurora som tog hem Snowboard klassen precis som vanligt. Syster Stina hamnade på en 2a plats och Jag på en 3e plats i år. 

Tack för denna gång Bydalen!

En vecka har gått sedan sist. Det har varit en vecka som varit fylld utav universitet besök,för mycket skola och lagom mycket jobb. Det har resulterat i en vecka som har innehållit på tok för få skiddagar helt enkelt.

Och anledningen till denna dåliga uppdatering är kamera strul.
Med en kamera som gör att alla bilder ser ut som skit så är det inte kul att fota. Det ser alltså ut som om min kamera varit en ask kopp för någon och sensor är där efter fylld med skit. Det är alltså små saker som blivit ett stort problem. I vanliga fall så brukar det vara stora saker som gör stora problem men tydligen inte nu, SUCK!
Att inte ha en kamera vid vissa tillfällen är jobbigt, det är jobbigt att inte kunna fånga dom där ögonblicken. De ögonblick som man allra mest vill ha på bild. Denna gång blev det i stället Hjalmar som fick fånga det och jag fick fånga honom på bild. http://3sixties.tumblr.com

Idag så var en sådan där dag då klockan stod lite extra tidigt, väskorna var packade och bilen var tankad. Så det var bara att hoppa in och köra de ynka 13milen för att komma till det dära stället som man ständigt denna vecka blivit uppdaterad om hur bra det har varit. De flesta utav bilderna jag har sett, har varit Robins. Sjukt feta! http://robinandersson.tumblr.com
Och skolbänken har där efter varit jobbigare att sitta bakom än vanligt. Det var länge sedan man hade så mycket skidsug i benen,trotts allt att jag stått på skidorna 4dagar denna vecka. Så jag och André körde alltså till Gränsen. Vi kom dit, gled rakt till liften och upp. Efter inte ens kört 200 meter så var första volten gjord och tre varv var snurrade. Det känns alltså som att komma hem när man kommer till Gränsen. Och jag har ännu inte i mitt 18åriga liv besökt någon ort som varit bättre och roligare. Och jag antar att det kommer dröja ett bra tag innan jag gör det.

Här är bilder från en dag som har innehållit fler hälsningar på olika sköna människor än åk.
Dessa bilder stod André Douan för och de tackar man mycket för, sjukt feta!
Denna kille han åkte inte lift han, han gled omkring upp och ner och det såg sjukt kul ut.
Det märks att man är i Nordligaste delarna av världen när renarna är i backen.

Tack Gränsen för denna gång, och tack skolan som kittar oss med liftkort!

Ylfa och Mikaela spenderade inte sitt lov i Engelberg. De spenderade det i Kläppen.
Och här är deras tokgrymma rail shreed! Ta en titt in på Länken här

http://vimeo.com/61693851 
 

När man åker med Ylfa så är det Fun times all times! Och här är en bild från denna veckas shreed!

Engelberg resan var en resa som gick på tok för fort och det var en resa som inte riktigt blev som vi hade tänkt oss. Vi hade tänkt oss sådant där djup  puder som det är på “alla” bilder som man ser där ifrån. Så blev det inte. Men väder och vind det är något man inte kan styra över (tyvärr). Så efter ett flyg, ett tåg och en buss så befann man sig i Skellefteå, där resan började 10dagar tidigare.
I Skellefteå så blev det en natt sen vidare mot Kiruna och vanliga vardagen.

Med mig upp till Kiruna så hade jag en bunt tidningar, en bunt tidningar som är från min brors tid. Den där tiden då det begav sig.
Den första tidningen jag fick upp ögonen på var den här nedanför. En tidning med ett cover, precis som på alla andra tidningar. Men detta cover var på den där backside airen som satte världsrekord. Året var 1996.
1996 var även året då Björn Lindgren gjorde trippel huvudhöga backside air. Och både han och Joel Hagström åkte i klassen “kids”
Det var tider de.
Jag har hört att det var bättre förr…

Idag var en sån där dag, då de människor som inte varit uppe på berget de senaste dagarna åkte upp. Men det var också en sån där dag då dessa människor åkte ner igen efter bara ett tag där uppe. Det var alltså en dag till med dåliga förhållanden. Suck.
Men dåliga förhållanden och dåliga förhållanden, jag tycker som vanligt och jag tycker att allting är relativt. Så skulle säga att det har varit relativt bra förhållanden idag och relativt dåligt på sina ställen.
Men det är klart att om du gör en säsong här nere och du får fler bra dagar en dåliga. Då anser du  att de dåliga är mycket dåliga eftersom de bra dagarna har förmodligen varit jäkligt bra.

Här är bilder från en dag som många tycket varit dålig, men en dag som jag tyck ha varit bra.
Såna här dagar så läggs tumhandskarna på hyllan och dessa tas på. Tack för dessa sjukt feta handskar höjdmeter.se
“Mellan” det är ett utav de roligare åken på berget, men idag var de inte så kul.
När jag är ute och kör så är det denna jag tar mina bilder med. Ett utav mitt livs bästa köp.
Det är hårt, det är renblåst. Men åkbart.

Vindens vindar fortsätter blåsa och stora delar av systemet fortsätter att vara stängt.
Men vi tog oss upp på berget, för alltid kan man hitta på någonting där upp och det är mycket bättre än att sitta i byn och häcka
Och  när vi kom upp så hittade vi det här, ett “Roadgap” över pisten, den ända pist ner från berget. Vilket gjorde att en del folk samlades för att kolla.”Crowdpleaser” .
Några minuters byggande blev till en kick och det vara bara att köra.
Och efter något hopp så  gjordes några utav mina största volter som jag gjort i mitt 18 åriga  liv.
Bland folket som stannade upp så var det två sköna Svenskar,De två sköna Svenskar som stannade började snacka och även de riktade deras kameror (vars bilder jag hoppas att jag får se senare) Och ett tag så var det tre kameror och en som filmade när jag körde vilket var sjukt kul.

Här är Pappa Stigs bilder från dagens hopp.

Precis brevid Roadgapet så låg dessa översnöade som också hoppades.
Jag har hört att ett bra åk ska innehålla repellering och att en bra dag ska avslutas med en eller fler öl.
Jag avslutar denna dag med sängen.

Vi ville ha ett väderomslag, men inte ett omslag som stängde större delar av skidsystemet och inte ett sånt omslag som gjorde den redan dåliga offpisten lite sämre.
Det blåser alltså en hel del här nere, vilket har gjort att liftarna inte kunnat ta en hela vägen upp på berget idag. Så många åkare valde att stanna nere i dalen idag, men det gjorde inte vi. Vi åkte upp till de liftar som kunde hållas öppna och gjorde det bästa vi kunde göra av en sån här dag. Det resulterade i en dag  fylld med hopp och slaskig åkning.

Idag så var det pappa som stod bakom kameran hela dagen. Här är hans bilder på mig från dagen.

Vi kom för pudret, vi fick slask. Vi kom för faceshoots av snö, vi fick en goggelbränna. Men vi kom också för de bra vädret och det har vi fått. Nu har halva tiden av denna resa gått och det har varit fyra soliga dagar utan ett moln i sikte. Snart borde de vända och enligt Yr.no så ska det vända i morgon. Men det är bara att vänta och se.

“En helgdag i Engelberg innehåller mycket mer folk än vanliga vardagen, dock precis som på alla andra
ställen”. Så skrev jag igår och idag som var vanligavardagen så var det folk tomt, vilket är skönt.För nu kan man köra som man vill utan att få ut skällningar av någon arga schweizare i liftkön.

Här är bilder från en dag i och kring pisten.

Minst ett åk i Hemliga liften är ett måste vid varje Engelberg besök.
Pappa bakom kameran,fångar en vänster sväng i den hårda offpisten.
Och här ett dropp/hopp i Enstlen.

Dagarna här nere bara glider förbi precis som paraglidern här nedanför. Dagar som innehåller bra väder, kul åkning och skönt folk att åka med göra att dagarna tar slut alldeles för fort. Fast än att man står på skidorna flera timmar varje dag så känns det som om det är för lite, det enda som känns är benen.
Dag två och tre har varit riktigt bra fast än de långa lift köerna och den dåliga snön. Och som vanligt så kan man säga att det blir vad man gör det till.

Här är bilder från dessa dagar, dessa dagar som varit fyllda av åkning och fotografering. Men en fotografering som lett till så kallade “blogg bilder” och en hel del bra bilder.

Hemliga liften, i ett ljus som jag aldrig tidigare sett. Bland det sjukare mitt öga skådat.
Laub, är det där åket som de flesta som är här åker och det är det där åket som så ofantligt stort. Mäktigt är ordet för Laub.
Jesper Rogö, som är en stor anledning till att man befinner sig här nere, han utvecklas varje gång man åker med honom. Denna volt som han gör på bilden, började för två somrar sedan på stutsmatta och vintern där efter satt den på skidor.  Idag gjorde han sin första bakåtvolt i sitt liv på skidor! (Bilden nedanför)
Jespers “skidliv” har man kunnat följa sedan några år tillbaka, och man har alltid varit uppdaterad med riktigt bra bilder.
Ta en titt in på http://foxinsnow.com/ för att hitta dessa bilder.
Jesper i en sväng på Brunni
En helgdag i Engelberg innehåller mycket mer folk än vanliga vardagen, dock precis som på alla andra ställen.
En Pappa som klämmer ur det sista ur voltarentuben och lindar ett ben gör sig bättre bakomkameran en framför just nu.

Och detta är förmodligen den bästa bilden som tagits än så länge på denna resa. Bra där pappa.
Och så här har dessa skiddagar avslutats.